Ur min rubrik tänkte jag idag att skriva om flera saker - vad man kanske först kommer att tänka på är att vi faktiskt redan har 18 januari, att det redan har gjort en timma som vi har fått det ljusare om dagen och att jag faktiskt har varit och klippt mig igen (det där sista var bara lite kuriosa).

Min snart 22-åriga dotter har börjat övningsköra - hon har sen tidigare traktorkort. Vad som genast slår mig är att det faktiskt inte var så länge sen jag stod där 24 april 1990, körsbärsträden blommade över hela Billingen, det var över 25 plusgrader ute och jag hade börjat känna något konstigt i magen - det var äntligen dags för att åka till BB.

Sen har tiden bara svischat iväg från krypande, lära sig gå, cykla, börja skolan, konfirmation, student o s v.

I söndags var jag och dottern och hälsade på min farfar som om några månader är 100 år.

Han är pigg för sin ålder, rapp i huvudet och får han bara sin whiskyhutt så mår han fin fint.

Han berättade för mig att han hade varit med i tidningen för dom hade dansat ut julen!!! Har du dansat sade jag lite förvånat då??

Jodå det hade han, men danspartnern (chefen på äldreboendet) var inget vidare för hon kunde inte stegen!!! Min fråga blev ju naturligtvis då - kommer du ihåg stegen då för jag antar det var ett tag sen. Jo stegen sitter allt kvar men hon var rätt dålig.

Måste ju säga att jag skrattade lite för mig själv, 100 år och dansar om än lite stappligt men stegen finns där. Jag antar att det är som att cykla - har man väl lärt sig en det så glömmer man det inte.

Man kan föreställa sig vilka saker han har varit med om i vår utveckling under sina år - och slitit från det att han var 13 år så är han trots allt vid god vigör. Det är kanske det som gör att han still going strong.

Jag upplevde två generationer innan mig på min mors sida i 12 år och när nu min dotter får hänga med på samma sätt fast ännu fler år blir man glad - för det är inte alla förunnat att få uppleva det.

Man säger att man ska inte bry sig om sin omgivning allt för mycket fast ibland kan man inte låta bli att notera omgivningens övertydlighet till sina föräldrar trots att personerna är över 40 år - ser med en skräckblandning hur kamrater på en viss avlägsenhet inte har frigjort sig trots att de snart har uppnått medelålder.

Så alla läsare ta vara på tiden - snart är allt historia i våra liv för tiden går så fort.