En liten lätt summering av väderläget i Skövde - så länge man sitter inne ser det toppen ut att vara ute....+ 13 grader vid väggen och strålande sol. Fortfarande ligger snötäcket som kom igår kvar - nu är det nästan 1 dm snö, det mesta på hela vintern. Men till helgen kommer det visst regn och med regn kommer nog kanske vår!!

Som vanligt ska bilen ut till helgen för övningskörning med dottern - nu hägrar körkortet för henne. Hon frågade igår när hon övningskörde hur många gånger hon har kvar.....ungefär 5 fick hon till svar - jösses vad glad hon blev. Hon har trots allt bara kört en gång i veckan sen i början av januari. Samtidigt som igår fanns inget att anmärka på under dubbellektionen - nu är jag ju inte lärare men jag har tyckt att det har känts väldigt bra när vi har varit ute på vägarna.

Visst är det så att man ibland funderar och undrar över varför saker händer?

Jag har en liten ovana att spara alla mina biljetter på evenemang jag har varit på genom åren. Lite kul att kolla tillbaka på vad det var man såg och framförallt vad - åren går så fort.

Det var med en tår i ögat jag fick beskedet över att Whitney Houston var död. Varför ska en så vacker röst behöva slockna så tidigt och jag känner att det stockar sig i halsen, jag blir illa berörd.

Samtidigt tänker jag på den där sommarkvällen 1988 i Göteborg då jag skulle se på Whitney i Scandinavium.

Det var kvavt ute och säkert över 30 grader ute.....jag var genomsvett innan jag var på min sittplats. Satt precis där hon gick in till scenen - nära nära. Så där nära så man kan känna vad människan har för parfym.

Där var hon alltså, liten nästan som en liten fågelunge, otroligt vacker med en snygg klänning på sin slanka figur. Hon hade verkligen allt.

Så började hon sjunga - jag minns inte vilken låt hon öppnade med men hela min kroppsbehåring stod rakt ut.....och kroppen var alldeles knottrig som vid feber. Vilken röst - nästan otroligt att det kan komma så mycket ljud ur en så liten kropp.

Efter konserten var jag så tagen att jag somnade i bilen hem - nöjd, glad över att få ha sett denna stjärna. Tyvärr var det både den första och sista gången.

Lev i nuet för vem vet vad som händer imorron!

Det är väl som någon sa att han där uppe plockar de vackraste blommorna först - och visst ligger det något i det!