Jag har suttit och tittat på Hood ikväll och det är honom jag vill ha, men han kommer ju inte  så jag får vä vänta ja ja men då är det väl läge att tala om allvarligare saker!

Sitter här vid datorn och chattar med några vänner som jag har!

En av dom är en närmare vän som känner mina släktingar, och en annan är en min dotters skolkamrat.

Jag får av den förstnämnda en stor respons då hon frågar om en massa och vi ventilerar en  diten o datten tills hon blir hungrig och ska gå och äta och vi bestämmer att vi hörs någon annan dag.

Den sistnämnda samtalar jag vid en längre stund tills jag nämner hennes dotter och att hon har mobbat min dotter i skola och att det till slut leder till att  hon får byta skola.

Hennes dotter säger att hon har absolut inte varit med på det här, och hon känner sig inte skyldig utan det var lärarnas fel.

Jo då visst kan jag hålla med om det till en viss del men inte backade tjejen i fråga utan hon gick med mobben. Det fortsatte dag ut och dag in och min dotter mådde så dåligt till slut att det var ont i magern, ryggen, ja överallt och då förstod jag.

Går hon till skolan kanske hon inte finns mer!

Idag erkänner inte denna tjej att hon var med i mobben utan att det var andra som startade det hela - då kan jag undra varför sa ingen stopp. Varför sa ingen lärare stopp, varför fanns det ingen elev som inte ville vara med. För jag vet att det fanns elever som inte var där och  dem är min dotter goa vänner med idag.

Mobben vill inte min dotter ha med att göra.....mobben vill inte kännas vid vad dom har gjort. Men så är det väl - en mänsklig vinkel att "nej jag sa eller gjorde inte det".

Jag har från min dotter fått ordagrant vad mobben sa och vad ingen gjorde åt det, jag vet vilka och vem som var med. Det är fegt av er och inte stiga fram och säga förlåt.

Ni är vuxna nu allihop och egentligen behöver ni varann men det som hände där bortom kröken är kanske svårt att bearbeta och förstå..

Man kan ändå hoppas att det kommer något gott ur detta - att lärarna förstår, att eleverna lär sig något åminstone att några lär sig något. Att det finns en framtid på gymnasiet där man tar hand om alla oavsett om hur du är, hur du går, hur du pratar eller ngt annat så finns lärarna där - mobben har försvunnit.

Alla ni som har varit grupp och mobb - hur mår ni, kan ni förstå, kan ni någonsin tänka att det är som att möta ett spöke när man går till skolan, att man kanske hellre tar sitt liv än att möta er.

Tänk efter före och ha lite empati - eller lär er kanske ordet empati om ni inte kan det!

Tack alla ni som läser detta och förstår - då har ni hjälpt min dotter, då har ni puschat iväg en börda som har varit tung att bära!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Visst var det en helt vanlig torsdag och en helt vanlig fredag men något hade hänt....jag hade fått klorna i mig - kärleken hade nog slagit rot faktiskt. Det var länge sen - jag är en person som är avvaktande och lyssnar, känner av - detta beror på e...

Vissa dagar känns bara så där bra när man vaknar fast klockan är okristligt tidigt. Den här dagen skriver vi 12 september men det hade lika gärna kunnat vara i juli för så vackert är det utanför mitt fönster och jag känner mig lycklig inombords och...

Sitter ensam i mitt kök efter en minst sagt turbulent vecka. Solen skiner in på min rygg och livet är lätt att leva en dag som denna - det spritter i benen för nu är sommaren här och jag som inte ens är en sommarfantast! Gårdagens första riktiga ...

Kan någon fatta hur fort tiden går? Det är fredag idag igen och jag tycker inte det är länge sen det var fredag.....det är måndag och så helt plötsligt fredag. Nästa helg är det första advent och vi får tända det första ljuset i staken! Själv har...

Nu har det blivit så där igen - jag har helt enkelt inte haft kraft och ork att skriva här på bloggen men nu inför jul ska jag försöka vara lite aktivare med mitt bloggande. Har sett solen här i Skövde idag - härligt...inte för det var så många str...