Vi har precis gått in i november, det är grått, trist men faktiskt varmt ute - skönt att snön låter vänta på sig och så även kylan.

På lördag är det Alla Helgons Dag - jag vet ju inte hur många av er som egentligen tänker på det?

Själv har jag nog inte reflekterat över den här dagen så mycket förut förrän min mor avled för 3 år sedan - då fick helt plötsligt den kommande helgen en annan innebörd.

Jag är inte religiös på något sätt men jag uppmanar alla er som läser det här att besöka en kyrkogård på kvällen under denna helg - det är magiskt med alla ljus. Man kan nästan känna själarna sväva över gravarna och i minneslunden.

Själv kommer jag bege mig till minneslunden för att tända ljus - det är där min mor är spridd, stanna upp en stund och tänka lite extra på henne.

Ibland önskar jag faktiskt det skulle finnas en lång stege så jag kunde klättra upp till henne där uppe eller vart hon nu finns - skulle inte spela någon roll hur många steg det skulle vara, det vore värt all möda att få mötas igen.

Lördagen innebär också besök i kyrkan - trots att bara 3 år har gått har det blivit en tradition och man förstår att jag är inte ensam att ha en sådan tradition för kyrkan brukar vara full med folk.

Om du nu inte har lust att ge dig ut på kvällen till en kyrkogård - tänd ett ljus eller flera hemma och tänk på någon som har stått dig nära men som kanske inte finns med längre, det känns skönt och rogivande!